God morgon ni där ute! Jag är tillbaka från diverse saker av privat natur samt en jobbresa. Jag tänker lyssna på min kloka vän Ninni och inte ta upp den fruktlösa debatten om varför siffran "750' predators online at any moment" inte är intressant. Förstår man inte själv varför det är en konstig/irrelevant siffra i debatten om barnpornografi så får man nog fundera ett varv till eller läsa några av de utmärkta blogginlägg som finns om saken. Alex har länkat till ett sådant inlägg i en kommentar i inlägget två snäpp under detta.

Nu till något annat. Är det någon mer än jag som har funderat över fenomenet att när man väl har blivit medveten om en sak eller lärt sig något nytt så verkar det som att det dyker upp överallt? Jag tycker att ordet pedofil synonymt med förövare dyker upp hela tiden och det irriterar mig mer och mer. Jag kan bara inte förstå, hur jag än vrider och vänder på det, vad det spelar för roll vilken sexuell läggning en förövare har?! Ta t ex den här charmante mannen i Ystad som har dömts för att ha begått de mest sadistiska övergrepp mot sin kvinnliga sambo.. Skulle hans brott vara mindre vidriga och ha skadat offret mindre om det plötsligt visade sig att mannen ifråga egentligen var homosexuell? Skulle inte tro det.

Ja jag vet, nu kommer någon klyftig människa som sätter all sin tilltro till vad Socialstyrelsen säger påpeka att pedofili faktiskt inte är en läggning utan en störning. OK, ponera att det stämmer då. Vi säger att pedofili är en störning. Vad är den praktiska skillnaden om man tänker på brott mot barn? Har man väl begått ett övergrepp ska man ju dömas och den proceduren är lika för alla. Har man inte begått något övergrepp och aldrig tänker göra det.. Vad består då "störningen" av? Att man dras till barn? Består då själva störningen egentligen av att man dras till någon som inte kan besvara ens känslor på samma sätt? I så fall är olycklig kärlek också en störning. Eller så kan man se det som att allt som inte leder till reproduktion egentligen en störning om man definierar störning från det som får människosläktet att leva vidare. Då faller ju homosexualitet direkt under det begreppet..

Nu kommer någon börja skrika i protest igen. Fy mig som jämför homosexualitet med pedofili! Faktum kvarstår dock att vi har accepterat homosexualitet i samhället fast det avviker från det som ursprungligen har ansetts vara normalt; en relation mellan en vuxen (könsmogen) man och en vuxen (könsmogen) kvinna, alltså något som resulterar (eller åtminstone kan resultera i) barn. Denna normalitet har inget med känslor att göra! Det har med artens fortbestånd att göra. Visst, homosexuella kan ju skaffa barn på andra sätt men de kan inte skaffa barn som är biologisk avkomma till båda parter i kärleksförhållandet!

Trots detta har samhället accepterat homosexualitet som en icke-sjukdom/störning eftersom vi har insett att homosexualitet inte skadar någon och att man inte kan hindra två män eller två kvinnor från att älska varandra. Det har alltså övergått till att handla om känslor och inte biologi. Kan man hindra någon från att älska ett barn då? Nu pratar jag alltså om KÄNSLOR och inte HANDLINGAR. Nej, man kan inte hindra någon från att älska ett barn. Nä, men ett barn kan inte älska tillbaka på ett vuxet sätt, säger någon nu. Men vem har sagt att en pedofil älskar ett barn på ett vuxet sätt? Älskar inte pedofilen barnet på ett "barnsätt"? Kan du som är heterosexuell veta till hundra procent att din kärlek är likadan som en homosexuell känner för sin partner? Hur VET man det? Är det inte egentligen så att alla personer känner kärlek på sitt sätt oavsett vem det är man älskar? Och är det inte precis DÄR den eventuella störningen hos en pedofil i så fall ligger? Att han eller hon inte inser att man inte kan älska barn på ett så kallat "vuxet" sätt och begå vuxna sexuella handlingar med barnet, för att barnet tar skada av det? En pedofil blir säkert pådyvlad bilden av sig själv som någon som vill älska barnen på ett "vuxet" sätt istället för att utgå från barnen och älska på barnens sätt..

Vad ska vi göra åt saken då? Ska vi skjuta av alla pedofiler innan de begår brott? Då har vi utgått ifrån att en viss typ av människa kommer att begå ett brott någon gång i sitt liv, eller åtminstone att människan i sig är icke-önskvärd. Vi har dessutom begått mord. I mina öron låter det väldigt mycket som hets mot folkgrupp och av någon anledning dyker ordet "koncentrationsläger" upp i mitt huvud. Det funkar ju inte, det måste alla hålla med om. Men vi kan väl åtminstone låsa in pedofilerna då? Ärligt talat, om vi i Sverige skulle börja låsa in och "vårda" människor som inte har begått något brott och inte uppvisar några psykiska problem så har vi gått väldigt många steg tillbaka. Tillbaka till ett samhälle som förbjöd homosexualitet, till exempel. Vi var ju överens om att kärlek inte är en störning eller..?

Vad kvarstår då att göra? Ja, vi kan skydda barnen och frysa ut alla pedofiler ur samhället. (Om någon nu någonsin IRL skulle erkänna sig vara pedofil.. Inte speciellt troligt va?) Vi kan ägna kraft åt att hata de som blir dömda för brott mot barn. Vi ska lära barnen att begreppet "pedofil" betyder något hemskt och farligt och dåligt så att de barn som växer upp och inser att de själva faktiskt är pedofiler börjar förakta sig själva. Självförakt är fantastiskt farligt och kan mycket väl leda till depression eller andra problem. Om en depression inte får dig att ta livet av dig kan den hos män orsaka aggressivitet och hos kvinnor oftare inbundenhet och sociala problem. Här har vi trevliga förutsättningar för lyckliga liv utan missbruk och/eller brott, inte sant?

ELLER så kan vi lära barnen skillnaden på känslor och handlingar, undervisa barnen om sexualitet, att man har rätt att bestämma över sin egen kropp, att man ska respektera andra människor och så vidare. Vi kan alltså skydda barnen både mot andra och mot sig själva. Jag vet inte hur ni andra tänker men jag VÄGRAR att uppfostra mina barn till att avsky en viss grupp människor som inte har något annat gemensamt än att de är vuxna som blir kära i barn. Det är lika illa som att lära sina barn att alla människor från ett visst land är tjuvar och så vidare.

Om vi accepterar pedofili som en sexuell läggning och låter pedofilerna ta plats i samhället så tror jag att vi skyddar barnen på ett väldigt mycket bättre sätt än om vi gapar och skriker EFTER att övergrepp har begåtts. Självklart ska lagen ha sin gång mot de personer som begår brott men det ska inte vara någon skillnad på varken kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller annat hur man blir dömd. Ålder är det enda som känns acceptabel.

Självklart ska vi ta hand om de som har blivit utsatta på något sätt men jag personligen har inte någon stor lust att skilja på barn och vuxna i detta sammahang. Visst ska vi vuxna skydda och ta hand om våra barn, men vem har rätt att säga att en våldtagen vuxen person tar mindre skada än ett barn? Vad är det som säger att ett barn till två alkoholiserade föräldrar får mindre men än ett barn som har blivit sexuellt utnyttjad? Jag tycker inte att man ska värdera lidande överhuvudtaget. Vem är vi andra att säga att någon lider mer än någon annan? Det är rätt förmätet. Det är samhällets plikt att skydda ALLA sina medborgare.

Jag anser att alla som begår övergrepp/våldsbrott har någon slags "störning". Det är en spärr som har brustit på något sätt. Detta har inget att göra med juridik och rättspsykiatri. Jag tror inte att sättet att skydda och bevara denna medfödda spärr är genom att blåsa syre på diverse hatiska eldar är rätt väg. Det är dags för oss att sluta fixera på olika grupper som skyddsobjekt och andra grupper som hatobjekt och inse att allting hänger ihop. Tror ni att fattigdom, krig, miljöförstöring, epidemier etc. är skilda saker som inte alls hänger ihop? Se på jorden, samhället, Sverige, vadsomhelst som en Rubiks kub. Vrider man bara för att fixa en färg kommer man aldrig få rätt på alla sidor. Så är det bara!