Nu har jag gått och blivit indragen i ytterligare en sådan där knäpp debatt där det slutar med att någon börjar kalla mig "Emma" för de tvivlar på att jag är den jag utger mig för att vara, det vill säga en heterosexuell tjej runt 30 som har de åsikter jag har. Det känns helt bisarrt för mig att mötas av sådana kommentarer! Jag är ju jag, jag har ingen dold agenda. Anledningen att jag inte går ut med efternamn och bild etc. är för att jag inte har någon lust att blanda in t ex mina arbetsgivare och anhöriga i denna debatt. Ju mer arga människor jag stöter på, desto säkrare blir jag i detta beslut. Jag vill inte utsätta någon annan för risken att på påhoppade av människor som tror att jag våldtar barn eller försvarar handlingen att våldta barn osv.

Jag håller på att finurla på ett inlägg där jag på ett lite mer sansat och logiskt sätt redogör för varför jag tycker att det är helt befängt att olika medborgare i samhället börjar hänga ut dömda brottslingar för allmänheten. Stay tuned!