Vad jag tycker att vi borde göra istället
För det första måste hon lära sig att det är irrelevant ifall denna man är pedofil eller inte. Pedofili är inte en handling utan en sexuell preferens. De som begår övergrepp mot barn är sexualförbrytare. Sexuell läggning är liksom inte relevant. Om jag blir våldtagen av en man som egentligen främst föredrar andra män så hjälper väl inte det mig? Mannen i Jönköping är troligen inte främst pedofil till sin sexuella preferens. Av ca 150 000 porrbilder på hans dator var 170 stycken barnpornografi. Det är ingenting som säger att dessa barn inte hade kommit i puberteten. Det är ingenting som säger att de hade gjort det heller. Så om vi delar 170 på 150000 får vi en väldigt låg andel (runt en promille alltså) barnpornografiska bilder och vi är inte ens säkra på att alla/några/någon av dessa bilder ens tillhör en pedofils åldersspektra. Denna man som har begått övergrepp på dessa barn kan lika gärna ha varit en person som tog tillfället i akt att våldföra sig på människor som inte kan försvara sig själva. Spelar detta någon roll för de utsatta barnen? Nej, det gör det inte. Spelar det någon roll för pedofiler som aldrig skulle drömma om att förgripa sig på ett barn? Ja, med all säkerhet. Spelar det någon roll för oss som samhälle? Ja, för stigman skapar olyckliga människor och människor som känner att de står utanför samhället och så vidare. Förutom att detta är helt fel ur ett medmänskligt perspektiv så är det även en grogrund för sexualförbrytare! Om en människa blir helt nedbruten och känner att hon/han inte har något att förlora kan denna människa troligen begå handlingar han/hon aldrig hade begått som en harmonisk människa. Det är dags att inse att vi faktiskt har ett kollektivt ansvar för våra medmänniskor. Varför betalar vi annars skatt, har ett polisväsen, domstol etc.? För att var och en ska sköta sitt?
För det andra: Vilka är detta "vi" som ska avslöja "pedofilerna"? Är det alla fina "normala" människor? Tillhörde inte mannen i Jönköping nyss denna grupp? Gift småbarnsfar. Heterosexuell. Kristen och föredetta soldat. En föredömlig människa. Hur i all världen kunde vi inte peka ut honom som "pedofil"? Vi borde ju ha förstått, men detta kunde vi aldrig tro. Är inte alla som förgriper sig på barn män i 50-årsåldern med smutsiga wife-beaters och rinnande snus och halva kuken utstickande genom den öppna gylfen?
Hur som helst. Blanda inte in mig i detta så kallade "vi". Jag betackar mig för sådant reaktivt trams som inte leder någon vart. Varför tror ni att man servar sin bil en gång om året? Varför vaccinerar man människor? Varför går gravida kvinnor på kontroller? Varför har man brandvarnare? Varför byter man till vinterdäck? Varför har man antivirusskydd på datorn? Varför har man cykelhjälm? Varför låser man sin ytterdörr? Det finns hur många exempel som helst. Det dessa exempel har gemensamt är att man gör något förebyggande. Det hjälper inte att bara gnälla efteråt. Ska vi sucka och säga "nu har det hänt igen"? Vad gör det för nytta?
Före det tredje så påpekar Mary med sin överlägsna intelligens att "alla pedofiler inte finns i brottsregistret". Alltså jag blir nästan förbannad när jag läser sådant. Förbannad för att någon som kallar sig journalist kan vara så oinsatt och rent ut sagt korkad. Vet Mary ens vad en pedofil är? Det är inte olagligt att tänka och känna i Sverige. Det finns inga register över vilken sexuell läggning människor har. Tror Mary för övrigt att t ex framtida ekobrottslingar finns i brottsregistret? Eller framtida våldtäktsmän eller rånare? Och vilken läggningar har de, eftersom det nu är så relevant? Ekobrottslingar tänder nog på papper. De virar sina pengar runt snoppen eller gnider sig mot falsk bokföring som de har skrivit ut från sin ekopornografisamling på datorn. Eller?
Vidare skriver Mary något som jag inte har vetat förut: "Det finns också fysiska och psykiska symptom hos barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp." Är det sant? Finns det verkligen det?! Det är ju en helt fantastisk lärdom.
För det sista så avslutar Mary sin artikel om hur man hittar pedofiler på dagis med att påpeka att "Vi ska också ha klart för oss att en stor majoritet av alla sexövergrepp mot barn inte sker på förskolorna – utan i hemmet." Jag får bara lust att dunka mitt huvud mot skrivbordet för att se om det kan hjälpa mig att förstå ifall denna människa försöker vara lustig eller om hon verkligen tänker avsluta sin korkade artikel med detta påstående. Visst, det hon säger är sant, men det fyller ingen funktion i hennes "resonemang". Det blir bara ett slutgiltigt bevis på att hennes artikel borde raderas helt och hållet.
---- PAUS FÖR ATT ANDAS ----
Istället för att få ett psykbryt av ren frustration klickar jag mig vidare till Arne Hööks lilla artikel. Han skriver en massa saker om män inom barnomsorgen och att det behövs fler män för att män i grupp säkert skulle vara bättre än kvinnor på att upptäcka ifall något är fel.
Känner psykbrytvarning här igen alltså.
För det första så finns det kvinnliga pedofiler också, Arne! För det andra, vad har pedofiler med saken att göra och hur kan du veta säkert att inte någon av de män du rabblade upp har pedofili i sitt sexuella preferensspektra?
För det andra, om denna händelse är så sällsynt, varför behövs det då fler män i barnomsorgen? Jag tycker också att det borde finnas fler män i de typiskt "kvinnliga" yrkena, men inte av den anledningen att de ska dra runt i någon slags klump och bevaka varandra och försöka hitta "pedofiler".
För det tredje avslutar Arne sin genomarbetade, insiktsfulla artikel med att säga att man inte ska vara rädd för att ens barn ska bli utsatt för övergrepp genom att säga "Jag vägrar tänka så. Livet är för kort, pedofilerna för få och de goda männen för många." Ska man skratta eller gråta här? Det finns inte ens någon säker forskning på hur vanligt pedofili är eftersom ingen normal pedofil vågar träda fram av rädsla att bli ihjälslagna eller något annat trevligt. Hela Arnes inlägg i debatten är meningslöst och borde åka i soporna tillsammans med Marys.
Vad ska vi göra i stället då?
På mitt eget sätt vill jag säga att vi faktiskt borde "avslöja pedofilerna". Med det menar jag att vi måste acceptera att pedofiler finns och alltid kommer att finnas och att det inte går att sätta likhetstecken mellan en pedofil och en som förgriper sig på barn. Vi måste släppa skräcken för orden pedofil/pedofili och låta dessa människor träda fram och kunna leva öppet med sin läggning. Om vi istället la kraften på att arbeta förebyggande mot våld och övergrepp hade vi haft ett bättre samhället. Det är jag säker på.
Och om alla pedofiler hade vågat träda fram så hade vi kunnat få väldigt mycket information för dem och de hade öppet kunnat hjälpa "nya" pedofiler att lära sig leva med sin läggning. Vad skulle t ex Sara gjort utan Alex? Innan internet fanns? Och hur kommer det sig tror ni att det ofta är föredetta brottslingar som har gjort sig fria som väljer att hjälpa barn och ungdomar i riskzonen för att bli brottslingar? Jo, för att de vet hur det är. Nu menar jag inte att pedofiler är brottslingar så klart utan att en person som redan har gått igenom svårigheten att acceptera sin läggning kan hjälpa någon som inte har kommit dit längre.
Jag tycker att alla lärare m.fl. borde få mycket bättre undervisning i sexualkunskap och hur man bedriver den. Och alla föräldrar och blivande föräldrar borde få mycket mer information om hur man pratar om olika läggningar med sina barn och vad barnen ska göra om någon utsätter dem för något obehagligt och så vidare. Vi måste få bort rädslan för spöken och kliande offerkoftor. Om vi i generationer hade kunnat skapa ett öppnare samhälle med mer informerade och tryggare medborgare, både barn och vuxna, hade vi även kunnat minska våldet och övergreppen som många tyvärr många utsätts för.
Naturligtvis finns det många fler aspekter på våld och övergrepp i samhället än just sexuella övergrepp på barn och det finns mycket jobb kvar att göra för att arbeta bort att dessa problem ens uppstår. Och det handlar om att arbeta förebyggande, inte om vem som gapar högst efteråt.
(Jag behöver väl inte ens säga att det är självklart att brottslingar ska få sina straff? Har brott begåtts måste de ansvariga ställas till svars.)
Citat från Arne Höök:
"Den enda vettiga slutsats man kan dra av händelsen i Jönköping är att dagis och fritis behöver fler män. Män som Bosse Ringholm, Paolo Roberto, Björn Ranelid, Markoolio, Dregen, män som är olika och män som är många."
Jag undrar vad vi vet om dessa herrars egentliga preferenser? Vi kan aldrig veta något om någon om vi ska hårddra, bara vad de visar upp.
Men vi kan som du påpekar påverka vad individer vågar visa upp för varandra. Därmed kan problem förebyggas.
Alex Limonovic
Stående ovationer! :) Du är nu med i min bloggroll :)
Alex: Jag tänkte också på det. Hur vet Arne vad t ex Markoolio har för fantasier? Och om han nu menar att det man tror sig veta om dessa herrar egentligen är att de aldrig skulle begå övergrepp så kan han väl tala om för oss andra ovetande hur man lättast identifierar sådana människor. Så jäkla korkat. Hade det varit så enkelt hade väl inga brott någonsin begåtts.
Bengt: Tack, jag rodnar nästan ;)
Jag tror att många inte fattat att pedofili är en sexuell läggning och inte en psykisk sjukdom och en av anlendingarna till att många tror det är för att det står så bland annat på Rädda Barnens hemsida. Om man tror att pedofiler är psykiskt störda så förösker man vårda dem (alltså de som har förgripit sig på barn) och få dem att bli "vanliga" heterosexuella vilket är omöjligt och kan sluta med att pedofilen låtsas att den är "botad" vilket blir sådär bra. Om man däremot har inställningen och kunskapen att det är en sexuell läggning så kan man istället för att försöka bota deras läggning använda terapi så att den personen aldrig förgriper sig igen och inser att det faktiskt ger barnet skador för livet!
Jag fattar vad du säger och jag vet oxå att bara för att du förgriper dig på barn så behöbver du itne vara pedofil men det jag fortfarande inte köper är att göra en hel blogg för det här ämnet. Kanske kan förståelsen för pedofiler hjälpa något men för mig är det viktigaste barnen och att vi ser till att förövarna åker fast för det är enormt låg procent som åker in efter anmälan. Jag jobbar med det här varje dag och det är elände efter elände och därför har jag svårt att engagera mig i en kamp för dem som faktiskt får ståkuk av att se på de barn jag jobbar med.
Jag hoppas den åsikten är förståelig också? Jag accepterar dina åsikter och jag hoppas jag blir accepterad för att jag hellre slåss för barnen än pedofilerna.
Det är finskrifter och de indelningar som "handling eller sexuell preferens" som jag stör mig på. För det är bara skitsnack. Allt det är någonting vi själva skapat, namn på saker. Jag har en fin syn på min framtid. Jag och en vän, min vän expert på datorer och att skapa dolda vapen. Jag, killen som gör smutsjobbet ute på gatorna emot virvelsnubbarna.
Frida:
"Jag accepterar dina åsikter och jag hoppas jag blir accepterad för att jag hellre slåss för barnen än pedofilerna."
Varför kan man inte sláss för báda? Det ráder väl inga motsatsförhállanden där? (Átminstone inte i min utopi.)
Emma, förlát för att jag inte svarat pá ditt excellenta mail! Mycket i görningen just nu. Men det kommer! Kram sá länge.
Frida
Det viktiga är väll inte hur stor procenten som låses in är, utan att det är de skyldiga som fälls och de oskyldiga som går fria?
Självfallet är det tungt om man jobbar med elenden. Personligen jobbar jag med glada och lyckliga barn och har mycket ork över till detta skrivande. Så känn ingen press. ;)
Alex Limonovic
@Frida: Du får absolut ha dina åsikter. Som jag ser på saken så kan jag inte separera barnen och pedofilerna. De är alla människor och det är barn som växer upp och inser att de är pedofiler. Jag tror att genom att kämpa mot stämpeln pedofil=våldtäktsman så kan man hjälpa barn på flera olika sätt. Dock förstår jag att det är svårt att tänka så om man arbetar med utnyttjade barn. Jag tror aldrig att jag skulle orka med ett sådant jobb så jag beundrar dig som gör det. Jag är ganska övertygad om att vi är på samma sida i den här kampen för min utgångspunkt är att jag inte kan acceptera övergrepp överhuvudtaget. Tack för din kommentar!
@Agnes: Jag ser fram emot ditt mail. :) Kram!
