För ett tag sedan läste jag om en kvinna som hade våldtagit en annan kvinna, i Göteborg. Själva våldtäktsdelen av överfallet gick ut på att förövaren tryckte upp några fingrar i den andra kvinnans vagina. När jag läste tingsrättens kommentar till den, för våldtäkt, fällande domen skrev de att även då de inte trodde att motivet för penetrationen egentligen var sexuellt, skulle handlingen likställas med samlag och därför blev domen våldtäkt.

Hade de skrivit så här om förövaren hade varit en man? Det känns väl som att det kvittar vad förövarens motiv var? Om jag misshandlar en annan människa så spelar det väl mindre roll ifall jag var arg eller glad eller hade slagit vad med någon om att utföra en misshandel?! Det är ju för katten uppsåtet som spelar roll för domen, inte motivet till handlingen. Suck.

Med den här lysande artikeln trampar Aftonbladet återigen snett.

"Nu kan ett nytt fall av nätpedofili vara på väg att nystas fram, rapporterar Helsingborgs Dagblad."

Det finns inget som heter nätpedofili! Det är ett påhittad uttryck som saknar betydelse. Det är som att jag skulle säga att jag ägnade mig åt nätheterosexualitet. Pedofili är inte en handling utan känslor. Någon som har en pedofil läggning har den både online och offline.

"I mitten av oktober häktades en 35-årig man från Skåne, misstänkt för att ha våldtagit en 14-årig flicka. Mannen hade ett halvår tidigare blivit villkorligt frigiven efter att ha avtjänat ett tvåårigt straff för att våldtagit en 13-årig flicka."

Pedofiler dras per definition till förpubertala barn. Alltså barn som INTE har kommit i puberteten ännu. Genomsnittsåldern för att få mens är 12 år i Sverige och när man får mens har man definitivt varit i puberteten ett tag. Denna man handlingar har alltså inget med pedofili att göra.

"Just nu utreds ett tjugotal anmälningar mot mannen från flickor som har flera saker gemensamt. De har utsatts för någon form av sexualbrott via Internet, de har aldrig träffat mannen och samtliga är yngre än 15 år."

15 är som bekant byxmyndighetsålder vilket är en ålder som är bestämd i lag. Den har inget med puberteten att göra. Är det några barn inblandade som är förpubertala kanske mannen ifråga har en pedofil sida av sin sexualitet. Eller så är han bara en sådan förövare som väljer att ge sig på människor som troligtvis har svårare att freda sig (barn, gamla, handikappade, etc.). Är det relevant?

Den här mannens handlingar visar vem HAN är och vad han är kapabel till. De säger inte ett smack om någon annan människa! Han och han ensam ska stå till svars för sina brott. Man kan inte klumpa ihop människor efter olika kriterier hur som helst, varken efter sexuella preferenser, hudfärg eller något annat. Punkt slut.

Aftonbladet är lika bra som vanligt. Läs den här artikeln. Vad menar de med "Aftonbladet har tagit del av den sekretessbelagda förundersökningen."? Eh?!

Nu tar jag semester, från jobbet, bloggen, andras bloggar, våra eminenta tidningar t ex Aftonbladet, och så vidare. Jag siktar på en dryg månads frånvaro.

Jag önskar att alla fick vara lyckliga i jul, barn som vuxna. Att ingen ska vara rädd, sjuk eller hungrig.

Det händer ofta att jag undrar vad det är för värld vi lever i. Det händer så mycket skjuka och hemska saker hela tiden och det skrämmer mig när jag läser på olika ställen om vad en del människor tycker om t ex pedofiler. Många försöker hävda att det är OK att vara homosexuell för det handlar om vuxna människor, men samtidigt undrar jag.. är det "OK"? Det finns nog rätt många homofober i vårt avlånga land och resten av världen. Det tycker jag är för jävligt rent ut sagt. Jag förstår inte hur man kan hata människor så där till höger och vänster. Det säger rätt mycket mer om den som hatar än objektet. Jag blir mer rädd för någon som uppmanar människor med andra åsikter att ta livet av sig än för någon som utger sig för att vara pedofil.

Vad är det ni hatar så mycket med pedofiler? Att de våldtar barn? DET GÖR DE FLESTA PEDOFILER INTE! Det är dags att förstå det nu!

God jul!

Jaha, nu har det hänt igen. En manlig förskolelärare har förgripit sig på några av barnen han hade hand om. Jag hittade en uppmaning på Aftonbladet (var annars) att vi måste "avslöja pedofilerna innan det är för sent"! Jag blir irriterad på Mary Mårtensson av flera anledningar.

För det första måste hon lära sig att det är irrelevant ifall denna man är pedofil eller inte. Pedofili är inte en handling utan en sexuell preferens. De som begår övergrepp mot barn är sexualförbrytare. Sexuell läggning är liksom inte relevant. Om jag blir våldtagen av en man som egentligen främst föredrar andra män så hjälper väl inte det mig? Mannen i Jönköping är troligen inte främst pedofil till sin sexuella preferens. Av ca 150 000 porrbilder på hans dator var 170 stycken barnpornografi. Det är ingenting som säger att dessa barn inte hade kommit i puberteten. Det är ingenting som säger att de hade gjort det heller. Så om vi delar 170 på 150000 får vi en väldigt låg andel (runt en promille alltså) barnpornografiska bilder och vi är inte ens säkra på att alla/några/någon av dessa bilder ens tillhör en pedofils åldersspektra. Denna man som har begått övergrepp på dessa barn kan lika gärna ha varit en person som tog tillfället i akt att våldföra sig på människor som inte kan försvara sig själva. Spelar detta någon roll för de utsatta barnen? Nej, det gör det inte. Spelar det någon roll för pedofiler som aldrig skulle drömma om att förgripa sig på ett barn? Ja, med all säkerhet. Spelar det någon roll för oss som samhälle? Ja, för stigman skapar olyckliga människor och människor som känner att de står utanför samhället och så vidare. Förutom att detta är helt fel ur ett medmänskligt perspektiv så är det även en grogrund för sexualförbrytare! Om en människa blir helt nedbruten och känner att hon/han inte har något att förlora kan denna människa troligen begå handlingar han/hon aldrig hade begått som en harmonisk människa. Det är dags att inse att vi faktiskt har ett kollektivt ansvar för våra medmänniskor. Varför betalar vi annars skatt, har ett polisväsen, domstol etc.? För att var och en ska sköta sitt?

För det andra: Vilka är detta "vi" som ska avslöja "pedofilerna"? Är det alla fina "normala" människor? Tillhörde inte mannen i Jönköping nyss denna grupp? Gift småbarnsfar. Heterosexuell. Kristen och föredetta soldat. En föredömlig människa. Hur i all världen kunde vi inte peka ut honom som "pedofil"? Vi borde ju ha förstått, men detta kunde vi aldrig tro. Är inte alla som förgriper sig på barn män i 50-årsåldern med smutsiga wife-beaters och rinnande snus och halva kuken utstickande genom den öppna gylfen?

Hur som helst. Blanda inte in mig i detta så kallade "vi". Jag betackar mig för sådant reaktivt trams som inte leder någon vart. Varför tror ni att man servar sin bil en gång om året? Varför vaccinerar man människor? Varför går gravida kvinnor på kontroller? Varför har man brandvarnare? Varför byter man till vinterdäck? Varför har man antivirusskydd på datorn? Varför har man cykelhjälm? Varför låser man sin ytterdörr? Det finns hur många exempel som helst. Det dessa exempel har gemensamt är att man gör något förebyggande. Det hjälper inte att bara gnälla efteråt. Ska vi sucka och säga "nu har det hänt igen"? Vad gör det för nytta?

Före det tredje så påpekar Mary med sin överlägsna intelligens att "alla pedofiler inte finns i brottsregistret". Alltså jag blir nästan förbannad när jag läser sådant. Förbannad för att någon som kallar sig journalist kan vara så oinsatt och rent ut sagt korkad. Vet Mary ens vad en pedofil är? Det är inte olagligt att tänka och känna i Sverige. Det finns inga register över vilken sexuell läggning människor har. Tror Mary för övrigt att t ex framtida ekobrottslingar finns i brottsregistret? Eller framtida våldtäktsmän eller rånare? Och vilken läggningar har de, eftersom det nu är så relevant? Ekobrottslingar tänder nog på papper. De virar sina pengar runt snoppen eller gnider sig mot falsk bokföring som de har skrivit ut från sin ekopornografisamling på datorn. Eller?

Vidare skriver Mary något som jag inte har vetat förut: "Det finns också fysiska och psykiska symptom hos barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp." Är det sant? Finns det verkligen det?! Det är ju en helt fantastisk lärdom.

För det sista så avslutar Mary sin artikel om hur man hittar pedofiler på dagis med att påpeka att "Vi ska också ha klart för oss att en stor majoritet av alla sexövergrepp mot barn inte sker på förskolorna – utan i hemmet." Jag får bara lust att dunka mitt huvud mot skrivbordet för att se om det kan hjälpa mig att förstå ifall denna människa försöker vara lustig eller om hon verkligen tänker avsluta sin korkade artikel med detta påstående. Visst, det hon säger är sant, men det fyller ingen funktion i hennes "resonemang". Det blir bara ett slutgiltigt bevis på att hennes artikel borde raderas helt och hållet.

---- PAUS FÖR ATT ANDAS ----

Istället för att få ett psykbryt av ren frustration klickar jag mig vidare till Arne Hööks lilla artikel. Han skriver en massa saker om män inom barnomsorgen och att det behövs fler män för att män i grupp säkert skulle vara bättre än kvinnor på att upptäcka ifall något är fel.

Känner psykbrytvarning här igen alltså.

För det första så finns det kvinnliga pedofiler också, Arne! För det andra, vad har pedofiler med saken att göra och hur kan du veta säkert att inte någon av de män du rabblade upp har pedofili i sitt sexuella preferensspektra?

För det andra, om denna händelse är så sällsynt, varför behövs det då fler män i barnomsorgen? Jag tycker också att det borde finnas fler män i de typiskt "kvinnliga" yrkena, men inte av den anledningen att de ska dra runt i någon slags klump och bevaka varandra och försöka hitta "pedofiler".

För det tredje avslutar Arne sin genomarbetade, insiktsfulla artikel med att säga att man inte ska vara rädd för att ens barn ska bli utsatt för övergrepp genom att säga "Jag vägrar tänka så. Livet är för kort, pedofilerna för få och de goda männen för många." Ska man skratta eller gråta här? Det finns inte ens någon säker forskning på hur vanligt pedofili är eftersom ingen normal pedofil vågar träda fram av rädsla att bli ihjälslagna eller något annat trevligt. Hela Arnes inlägg i debatten är meningslöst och borde åka i soporna tillsammans med Marys.



Vad ska vi göra i stället då?

På mitt eget sätt vill jag säga att vi faktiskt borde "avslöja pedofilerna". Med det menar jag att vi måste acceptera att pedofiler finns och alltid kommer att finnas och att det inte går att sätta likhetstecken mellan en pedofil och en som förgriper sig på barn. Vi måste släppa skräcken för orden pedofil/pedofili och låta dessa människor träda fram och kunna leva öppet med sin läggning. Om vi istället la kraften på att arbeta förebyggande mot våld och övergrepp hade vi haft ett bättre samhället. Det är jag säker på.

Och om alla pedofiler hade vågat träda fram så hade vi kunnat få väldigt mycket information för dem och de hade öppet kunnat hjälpa "nya" pedofiler att lära sig leva med sin läggning. Vad skulle t ex Sara gjort utan Alex? Innan internet fanns? Och hur kommer det sig tror ni att det ofta är föredetta brottslingar som har gjort sig fria som väljer att hjälpa barn och ungdomar i riskzonen för att bli brottslingar? Jo, för att de vet hur det är. Nu menar jag inte att pedofiler är brottslingar så klart utan att en person som redan har gått igenom svårigheten att acceptera sin läggning kan hjälpa någon som inte har kommit dit längre.

Jag tycker att alla lärare m.fl. borde få mycket bättre undervisning i sexualkunskap och hur man bedriver den. Och alla föräldrar och blivande föräldrar borde få mycket mer information om hur man pratar om olika läggningar med sina barn och vad barnen ska göra om någon utsätter dem för något obehagligt och så vidare. Vi måste få bort rädslan för spöken och kliande offerkoftor. Om vi i generationer hade kunnat skapa ett öppnare samhälle med mer informerade och tryggare medborgare, både barn och vuxna, hade vi även kunnat minska våldet och övergreppen som många tyvärr många utsätts för.

Naturligtvis finns det många fler aspekter på våld och övergrepp i samhället än just sexuella övergrepp på barn och det finns mycket jobb kvar att göra för att arbeta bort att dessa problem ens uppstår. Och det handlar om att arbeta förebyggande, inte om vem som gapar högst efteråt.

(Jag behöver väl inte ens säga att det är självklart att brottslingar ska få sina straff? Har brott begåtts måste de ansvariga ställas till svars.)

Det diskuteras en del av och till ifall ett barn märker att det är en pedofil som tar hand om honom/henne, alltså vanliga handlingar av omsorg som alla vuxna kan ge. Det går ju knappast att generalisera men jag har funderat en del på varför människor har den ena eller den andra åsikten.

Många använder argumentet att barnet märker att den vuxne som ger omsorg tänder på barnet, till skillnad från "normala" vuxna som inte tänder på barnet. Man får nog dela upp situationen lite här.

1) En pedofil tar hand om ett barn som han/hon inte har kärleks- eller sexuella känslor för.
2) En pedofil tar hand om ett barn som han/hon har kärleks- eller sexuella känslor för.
3) En icke-pedofil som av någon anledning är i riskzonen att bli en (sexuell) förövare tar hand om barnet.

1) En pedofil tänder inte på alla barn, lika lite som att alla hetero-/homo-/bisexuella tänder på alla de träffar. Detta måste man komma ihåg.

"Ja men pedofiler får aldrig leva ut sin sexlust och är därför sexuellt frustrerade" säger någon nu. Det stämmer säkert i en del fall och då hamnar de personerna under fall 2. Sedan kan man vara sexuellt frustrerad utan att visa det eller så är man inte sexuellt frusterad för att man lever ut sin sexlust på andra sätt. Många pedofiler har andra läggningar också, så de får leva ut en del av sin sexualitet.

I fall 1 finns det alltså inte så mycket för barnet att märka.

2) Här tror jag att det är en stor skillnad mellan "trygga" pedofiler som har kommit till rätta med sin sexualitet och kan handskas med den utan att skada barn, och de pedofiler som ännu inte har kommit dit. Jag menar inte att de sistnämnda alltid blir förövare, men de kanske har svårare att dölja sina känslor. Eller så döljer de sina känslor så väl att barnet snarare uppfattar det som att den vuxne inte tycker om dem.

Här tror jag absolut att barnen kan märka något, om det är en person som av någon anledning eventuellt kan vara på väg att bli en förövare. Alltså om den vuxne har "negativa" sexuella känslor riktade mot barnet. Är den vuxne stabil och trygg tror jag inte att barnet märker några sexuella känslor från den vuxne. Dessa känslor kommer att vara väld dolda. Har man inte för avsikt att "ragga" på någon så döljer man sina känslor. Så gör jag i alla fall. Varför skulle pedofiler ha sina sexuella känslor utanpå kroppen?

3) Man ska komma ihåg att det inte alltid är pedofiler som begår övergrepp på barn och att alla pedofiler inte begår övergrepp på barn. Pappor som förgriper sig på sina barn gör ofta det i en krissituation. Det handlar inte om pedofili. Det handlar om något helt annat. Det finns forskning på detta.

Här tror jag absolut att barnen kan märka något då det troligtvis kan pågå andra konstiga saker samtidigt.

Kontentan är alltså att, enligt min åsikt, kan barn säkert märka om någon har "onda avsikter", men inte att någon är pedofil i allmänhet. Och eftersom pedofil inte är lika med förövare så tror jag inte att ett barn har en speciell peddoradar.

Via Google hittade jag ett blogginlägg som jag tyckte var intressant att läsa. Den här personen som har skrivit inlägget visar att man både kan ha känslor och tänka logiskt. Jag kände igen mig i hans resonemang även om jag inte är överens med honom om kemisk kastrering och det där med att det alltid är pedofiler som begår övergrepp. Det sistnämnda diskuteras dock i kommentarerna.

Läs!

"Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som, när det framgår av bilden och omständigheterna kring den, är under 18 år."

Detta är hämtat från Brottsbalken andra avdelningen §10a, som handlar om barnpornografi. Men vad sjutton betyder denna mening egentligen? Första delen förstår man ju, men den sista delen tolkar jag som att man har angett att personen på bilden är under 18 eller att det på något sätt framgår ändå (hur då??). De som producerar vanlig porr är skyldiga att göra sig säkra på att skådespelarna är över 18 så vitt jag vet. Eller stämmer inte det? Jo så måste det väl ändå vara..

Följande läste jag i en artikel:

"Generalsekreteraren Helena Karlén menar att alla åtgärder som minskar konsumtionen och därmed efterfrågan på övergrepp på barn är viktiga.
– Övergreppen blir allt grövre och barnen allt yngre, säger hon."

Samtidigt ska en strikt 18-årsgräns införas på allt som då kan vara "pornografiskt". Om problemet är att barnen blir yngre så fattar jag inte vad 18-årsgränsen ska göra för nytta egentligen. För "riktig" porrfilm tycker jag att det är bra att skådespelarna ska vara myndiga, helt klart. Däremot får man ju ha sex när man är över 15 år och om det hamnar på film/foto så ska detta då anses vara barnpornografi. Vad är syftet med detta? Man vill skydda allt yngre barn från allt grövre övergrepp och detta ska man uppnå genom att ändra lagen så att en bild på en våldtagen 4-åring jämställs med en bild på en 17-åring som har frivillig sex. Det gör mig förbannad. Kan de inte göra något vettigt istället för att komma med fåniga lagändringar som kommer att kriminalisera dem som inte borde kriminaliseras och troligen inte hjälpa något barn från att bli utsatt för övergrepp.

För problemet i grund och botten enligt mig, när det gäller rena övergreppsbilder på barn som är olovliga, är att det finns personer som i olika situationer har tillfälle att utsätta andra människor för sexuella övergrepp. Sedan kan man snacka om efterfrågan, internet och ditten och datten hur mycket man vill men jag tvivlar starkt på att dessa förövare hade låtit bli att förgripa sig på barn bara för att det inte fanns någon på internet som ville se bilder på det. Spridning och innehav är ändå sekundärt till själva övergrepppet! Så varför läggs det inte mer krut på att förändra samhället och utbilda och upplysa människor så att övergrepp kan förhindras? Återigen är det för sent att gapa och skrika efteråt. Hade jag blivit våldtagen och filmad så hade jag inte i första hand lidit av filmandet utan av själva övergreppet. Det hade varit det viktigaste att slippa!

Den grundläggande mekanismen hos en person som våldtar eller utnyttjar ett barn sexuellt kan ju inte vara att han/hon måste tjäna pengar på det på internet. Om det nu skulle vara sant att man tjänar så bra på bp (vilket jag inte riktigt tror på) så borde ju alla i så fall sätta igång att våldta barn och tjäna en massa pengar. Efterfrågan är ju så stor sägs det (hur man nu vet det utan att sätta dit folk i så fall?)! Men varför gör inte de flesta vuxna det? Jo för att det är något annat som har gått snett när man våldtar ett barn. Det är DET vi måste bekämpa. Jag fattar inte varför många är så fast i att reagera och inte agera. Det ska hängas ut dömda sexualbrottslingar till höger och vänster och det ska skäras kuken av pedofiler (oavsett om de har begått något brott eller inte) men hur många propagerar stöd till de människor som behöver det, oavsett vad de råkar ha för läggning etc.?!

Jag blir ärligt talat ganska uppgiven när våra politiker tror att problem ska lösas genom en striktare åldergräns bland annat. Återigen känns det som att man försöker bota symptom och sätta på lite plåster istället för att förhindra att skadan uppstår överhuvudtaget.

Det har varit en del snack om barnpornografi på sistone, i och med det nya lagförslaget. Jag har funderat en del på var jag står i frågan och jag är mycket kluven. När ni läser detta, kom ihåg att detta är resonemang och åsikter som jag har försökt reda ut och vill dela med mig av. Det är en riktigt svår fråga när man tänker på hela spektrat och innebörden av barnpornografi. Kom gärna med vettiga kommentarer men inga påhopp om att jag inte bryr mig om barnen osv.

Jag har delat upp frågan lite och börjar med ett "fall".

Fall 1

Föreställ er en film eller en bild där en barn under 15 år blir utsatt för något som skulle kunna leda till åtal enligt Avdelning 2 av Brottsbalken, kapitel 6. Detta måste polis/jurister/m.fl. vara kompetenta nog att avgöra, annars skulle ingenting angående barnpornografi vara lönt att diskutera alls.

Föreställ er sedan den eller de personer som har utsatt barnet i fråga för detta något som skulle kunna leda till åtal. Det har funnits en av följande tre omständigheter:

1. De har haft för avsikt att sälja filmen/bilden
2. De har haft för avsikt att dela med sig bilden/filmen gratis
3. De ville dokumentera händelsen för "eget bruk" och aldrig någonsin visa den för någon annan

Föreställ er en person som sitter hemma och tittar på denna film/bild och har betalat för den.

Föreställ er en person som sitter hemma och tittar på denna film/bild utan att ha betalat för den.

Föreställ er en person som får tag på denna film/bild och sprider den mot betalning.

Föreställ er en person som får tag på denna film/bild och sprider den utan betalning.


Jag tänker så här:

Begår man ett brott så ska man straffas för det. Oavsett om man dokumenterar övergreppet eller inte, men jag tycker att man visar en extra hänsynslöshet mot den utsatte om man dokumenterar brottet och då bör straffet blir högre. Hänsynslösheten är högst i nr 1 för här vill man tjäna pengar på övergreppet samtidigt som man visar upp den utsattes lidande. Nästan lika hög hänsynslöshet i nr 2 för här har man för avsikt att visa upp den utsattes lidande. Känslomässigt tycker jag att nr 3 också innebär en ökad grad av hänsynslöshet men jag vet inte riktigt. Det finns ju ändå en risk att någon annan får tag i bilden/filmen, men samtidigt tar ju andra brott hänsyn till vad förövaren hade för uppsåt. Jag vet inte vad som gäller vid andra brott, t ex misshandel?

Detta är naturligtvis det grundläggande problemet. Ett brott begås.

--

Personen som innehar/tittar på bilden och har betalat för den har gynnat förövarna och ökat det som jag anser vara efterfrågan. Detta borde enligt mig inte vara lagligt. Man betalar ju inte för att se om det är något som man bör anmäla. Då skickar man en länk till polisen istället.. Man betalar för att man vet vad man ska få se, dvs ett brott.

Har man betalat för medlemsskap i någon slags "klubb" genom att själv producera en ny bild där ett brott begås så har man ju själv begått ett brott och dessutom varit extra hänsynslös genom att genomföra en slags kombination mellan punkt 1 och 2 ovan. Allt som jag skriver här borde gälla alla brott! Man har varit med och på något sätt bidragit till att ett brott har begåtts.

Här finns också ett problem så klart. Någon tjänar på andras utsatthet. Det är alltid fel.

--

Personen som innehar/tittar på bilden och inte har betalat för den.. Det är nu det börjar bli knepigt tycker jag. Han har inte själv begått brottet mot barnet. Han har inte heller bidragit till någon direkt mätbar efterfrågan. Sitter man däremot och uppmanar någon annan att begå ett övergrepp och filma/fota det för att man vill se bilden så begår man också ett brott, stämpling till xxx. Se §15 under kapitel 6 i länken ovan till Brottsbalken. Stämpling måste vara rätt svårt att bevisa men har det skett över internet så borde man ju kunna gräva fram både det ena och det andra i fråga om konversationer etc.

Stämpling är ett brott och alltså ett problem.

Om man bara innehar/tittar på bilderna utan att göra någonting annat än för personligt bruk, vad ska hända då? Jag vet inte. Moraliskt och känslomässigt tycker jag att det är fel för det känns obehagligt i mig att föreställa mig detta, men samtidigt tycker jag inte att känslor kan få styra lagen. Det är ju lika obehagligt, om inte värre, att föreställa sig att någon har en mängd bilder på mordoffer etc. Vad hette nu den där sajten..? "Gore" någonting. Det var någon sida med en massa, i mina ögon, äckliga bilder som inte hade med sex att göra. Helt lagligt! Goregallery var det kanske? Skitsamma. Hur som helst.

Diskuteras vidare.

--

Får man tag i en bild på brottet mot barnet ifråga och sprider den mot betalning så tjänar man på att någon annan har begått ett brott och man tjänar på den utsattes lidande. Ska vara olagligt, inget snack.

Ett problem.

--

Får man tag i en bild på brottet mot barnet ifråga och sprider den utan betalning.. Ja här kommer ju känslorna upp igen, känslorna som inte kan få styra lagen. Jag vet inte riktigt vad jag tycker här, ärligt talat. Det finns en massa aspekter. Jag måste fundera mycket mer på detta. Dock kan ju bilden/filmen hjälpa till att sätta dit förövaren men det händer ju inte om ingen ser bilden/filmen. Att förövaren förblir ostraffad borde öka offrets lidande mer än att många ser bilden/filmen. Det är en svår fråga tycker jag.

Diskuteras vidare.


Som jag ser det så är det största problemet själva brottet och sedan de som eventuellt tjänar pengar på det eller bidrar till att någon tjänar pengar på det.

De aspekter som inte är det "egentliga" problemet (alltså de som kan diskuteras vidare), som rubriken syftar på, är de aspekter som handlar om känslor, moral, skam, andras sexualitet, rädsla, äckel osv. Nu handlar det alltså om bilder på begångna brott, bilder som redan är ute på nätet på ett eller annat sätt. För det första tror jag att det är omöjligt att få bort en bild som någon gång har spridits på internet. Hur skulle det gå till i realiteten? Hur ska man någonsin kunna veta vart den har tagit vägen, och till vem? Så bilden/filmen finns där. Det är för jävligt, men så är det. Kan allmänheten då få ut någon "nytta" av detta faktum? Ta ett djupt andetag och fundera lite, ur olika synvinklar. Fundera på offer, förövare och den som tittar. Det är verkligen inte svart eller vitt.

Sen hela frågan med innehav/titta tycker jag känns knäpp. Det är inte där problemet ligger tycker jag.

Jag håller nog här för idag. Det kommer mera..

Jag har nog behövt en liten "paus" från debatten om sex/moral/pedofili/bla bla bla. Det är ganska överväldigande emellanåt och jag vet knappt vilket ben jag ska stå på! Samtidigt kan jag inte avstå för det är en väldigt viktig och intressant debatt. Det svåra är att det finns så många krafter i den som drar åt olika håll och över internet är det svårt att läsa av människor. Mitt första inlägg i debatten skedde hos Ninni, i det här inlägget (långt ner). Då hade jag redan hittat Alex blogg genom att googla lite försiktigt. Bara det googlandet (tror det var på något i stil med pedofil + dagis) gjorde mig livrädd, kändes nästan som att polisen skulle banka på dörren när som helst.

Alltså vågade jag inte kommentera på Alex blogg och jag läste bara lite grann. När jag sedan hittade Ninnis blogg vågade jag ge luft åt något jag hade funderat på ganska länge. Det var lättare att "börja" hos Ninni då hon är som jag, det vill säga en heterosexuell kvinna. Hon hade väl inga "dolda motiv", antog jag. Nåja. Allt det här har jag redan skrivit om. Det jag vill komma fram till är något helt annat.

Det är så himla svårt ibland! Jag passar inte riktigt in i något speciellt fack i den här debatten. Jag är inte så noggrann med bra koll på fakta och källor som Oscar Swartz. Jag reagerar på konstiga fakta men jag kan inte på samma sätt krossa vartenda dåligt argument som han kan. Jag är inte heller en pedofil med ett väldigt sakligt sätt som inte låter känslorna bära iväg med honom. Jag blir ofta beskriven som lugn och stabil men tro mig, det finns ett jävla temperament under ytan. Jag är inte heller en överlevare som t ex Marina eller Kjell-Åke Bjurkvist. No comments, orkar inte länka K-Å, ni hittar honom om ni är intresserade. Deras perspektiv med att "skydda barnen" till varje pris funkar inte för mig. Jag är inte heller mamma, så mina åsikter räknas naturligtvis inte. Man kan ju undra varför killar sällan blir tillfrågade om de är pappor? Nä visst, alla män som är "pro-peddo" ÄR ju pedofiler. Så klart!

Vem är jag då i denna debatt? Är jag egentligen en snuskgubbe som låtsas vara en tjej som heter "Emma"? Är det därför jag inte vill skydda barnen? Nä och nä. Det är ganska kul/patetiskt när man kommer så långt i en diskussion att ens motparter börjar diskutera sinsemellan om "Emma" och att "hon" troligtvis inte är en Emma. Suck. Det känns ju väldigt relevant när alla andra i diskussionen är ganska anonyma också. Det påminner mig om när jag som trettonåring ringde upp min bästa väns pappa, som var otroligt elak mot henne, och skällde ut honom och bad honom förklara vad han sysslade med. Det slutade med att han la på luren för att han inte klarade av att svara på mina frågor och argument.

Jag älskar barn över allt annat. Jag kan inte förstå hur människor kan utgå ifrån att jag inte bryr mig om barn för att jag ifrågasätter rapporter, uthängningar, rubriker i kvällstidningar med mera? Det är helt knäppt ur min synvinkel. Varför är ett krav på korrekt information, benämningar, och så vidare plötsligt synonymt med att inte bry sig om barn?

Realist. Det är ett bra ord för att beskriva mig. Jag tror ärligt talat inte att man kan komma åt all barnpornografi som sprids på internet. Nu pratar jag inte om påklädda bilder på barnmodeller. Det kan diskuteras i all oändlighet ifall dessa barn lider eller inte men jag tycker faktiskt inte att det är intressant. För att vara riktigt krass så finns det barn som i så fall lider mer och kraften bör läggas på att hjälpa dem i första hand, t ex barnarbetare, barnsoldater etc. Och de som blir utsatta för sexuella övergrepp. Nu börjar någon skrika "efterfrågan och tillgång". Visst, utan efterfrågan på övergreppsbilder skulle det inte produceras nya. Eller...? Är det verkligen så? De kanske inte skulle spridas på internet om det inte fanns någon efterfrågan men jag kan bara inte tro att det begås fler övergrepp för att någon vill ha bilder på det. Jag är rätt övertygad om att dessa individer skulle begått sina vidriga handlingar ändå och hittat på någon annan ursäkt.

Det var inte heller detta jag ville säga egentligen. Jag är nog trött.. Jag satt bara här och funderade på hur svårt det är att diskutera sådana här frågor. Det här med moralpanik är inte ett påhitt. Jag har blivit utsatt för väldigt många påhopp på grund av min sexualitet och då är jag ändå en "vanlig", "normal" heterotjej. Att vara liberal är ganska skamligt. Sedan har jag dessutom min personliga skam då jag själv har blivit utsatt för övergrepp när jag precis hade blivit tonåring. Jag har aldrig berättat för någon exakt vad som hände för jag skäms. Så kom fan inte och säg att jag inte bryr mig om barnen.

Det är väl ingen som har undgått fenomenet med modebloggar? För er som inte läser dem kan jag berätta att det titt som tätt händer att bloggaren ifråga lottar ut saker på bloggen. För att vinna kan det vara så enkelt som att man lyckas bli kommentar nr X. Hur ofta står det artiklar om detta i tidningar? Aldrig, det är ointressant.

MEN! När man lottar ut något lite häftigare än ett nagellack eller en klänning eller vad det nu kan vara, då jävlar tar det hus i helsike.

Svensk dejtingsajt lottar ur oralsex!

För det första: Det är inte sajten som lottar ut oralsex utan en person med profil på sajten.
För det andra: Vem bryr sig? Jag skiter fullständigt i om denna kvinna vill suga av den lyckliga kille som blir nr 10 000.

Helt ärligt.. Varför måste det bli sånt uppbåd när det handlar om sex? Utan sex hade jag inte kunnat sitta här och skriva detta inlägg och du där ute hade inte kunnat läsa inlägget. Det är inte storken som kommer med ungarna. Fan, vi har sex för att kunna överleva i grund och botten. Precis som att vi måste äta för att överleva. Men inte lagar vi enbart tråkig mat för det, så varför måste vi vara så torra (ursäkta ordvitsen haha) när det gäller sex?

Jag ska nog gå hem och sätta på mig mina trosor med texten "Shut up and lick it" och lägga mig i sängen och vänta på min sambo. Fast idag ska jag nog spica upp det och ta på mig dem bakochfram. Vad säger ni om det, moralkärringar?

Trevlig helg!

Jag har varit ganska upptagen på sistone och har inte haft tid för min blogg. Dock har jag haft tid att fundera. Det gör jag ju jämt! Av olika anledningar har jag funderat mycket på barnuppfostran på sistone så mitt nästa inlägg kommer nog att handla om det. Kommer förhoppningsvis i morgon. Stay tuned!

Updaterat! Direkt länk till den statistik hos BRÅ jag har läst (pdf) under "Statistik/Vi vill bara skydda barnen" nedan.

Grundläggande för att läsa detta inlägg

Pedofiler är inte lika med förövare. Det är skillnad på att vara pedofil och på att begå ett sexuellt övergrepp på ett barn. Övergrepp är handlingar. Det är alltså inte olagligt att vara pedofil. Dessutom är inte alla som begår sexuella övergrepp på barn pedofiler.

Läggning vs. störning? Det här kan man prata hur mycket som helst om och forskningen säger olika saker. Dock är väl de flesta överens om att det inte är något man kan välja eller välja bort att vara pedofil.

Dessa två inledande meningar är inte strikt relevanta för inlägget, men jag orkar inte med några kommentarer vars enda innehåll är att peddos är störda individer som förtjänar att lida och så vidare.

 

Statistik/Vi vill bara skydda barnen

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik (som du hittar här) är kategorin sexualbrott en av de kategorier med lägst återfallsrisk. Tittar man sedan vidare på statistiken över hur många brottslingar som återfaller i samma brottskategori så har sexualbrott en ännu mindre stapel. Så lite grovt sagt torde det vara mer troligt att man blir överkörd av en rattfull f.d. sexualbrottsling än att man blir våldtagen av den samma.

Så argumentet om att man genom uthängning kan skydda sig eller sina barn mot sexualbrott börjar bli svagt redan här.

 

Svaga argument: man har ansvar för sina egna handlingar, sin egen återanpassning etc.

Varför ska vi ta ansvar för dömda sexualbrottslingars återanpassning till samhället? De får väl skylla sig själva om de blir uthängda? Det är deras eget ansvar att inte återfalla?

Dessa argument håller inte. I ett demokratiskt samhälle har vi ansvar för alla individer. Varför skulle vi annars ha någon vård, rättsväsende, polis, skola, skatt och så vidare? Jag har kanske inget personligt ansvar att aktivt hjälpa en brottsling att återanpassas, men jag har faktiskt ansvar att inte motverka återanpassningen. Utfrysning, förlorande av familj och vänner, trakasserier och så vidare leder till att människor mår dåligt. Även dömda brottslingar! De är fortfarande mänskliga även om de har begått hemska handlingar. En människa som mår dåligt är mer benägen att göra dumma saker, hur mycket man än babblar om att alla har ansvar för sina egna handlingar. Var spelar "eget ansvar"-argumentet för roll efter att någon har återfallit? Då finns det redan ett nytt offer för personens handlingar. Det vill inte jag ha på mitt samvete. Vi skyddar inte någon genom att skapa en idealisk grogrund för nya brott. Det skulle vara som att släppa lös en alkis på systemet och sedan bli förbannad för att alkisen blev full.

Läs mer här.

 

Den dömde brottslingen är inte en isolerad ö

Sexualbrott är väldigt skuld- och skambelagda, det är inte så svårt att förstå. Det man måste komma ihåg är att även brottslingar har familjer och vänner och bekanta. Blir en person uthängd drabbas även dennas nära och kära. Det är inte rättvist. Hur mår till exempel Hagamannens fru och barn? Anders Eklunds släktingar och vänner? Det finns många exempel. Det finns även exempel på där brottslingar/misstänkta brottslingars familjer har blivit utsatta för hot och våld på grund av att de råkar vara släkt med någon som har begått ett brott. Det är inte heller något jag vill ha på mitt samhälle.

 

Oskyldigt dömda, fel person uthängd, missförstånd

Det finns många exempel där människor har blandat ihop saker och ting rejält med följd att oskyldiga får lida. Läs här eller här.

 

Staten har ansvar för att döma och straffa, inte medborgarna

I en demokrati lägger man makten hos det folkvalda styret. Det betyder att det är statsmakten som besitter makten att döma människor för brott och straffa dem. Det är inget medborgarna ska ta i egna händer. Man kan inte försvara våld, förföljelser och trakasserier mot en dömd brottsling med att "han är ju en dömd brottsling". Två fel ger inte ett rätt, punkt slut. Det finns statistik som visar att dömda sexualbrottslingar i USA blir utsatta för mycket förföljelse och trakasserier. Det står lite om det här.

Jag accepterar inte sexuella övergrepp men jag accepterar inte brott mot mänskliga rättigheter heller. Det betyder inte att man tar parti för förövaren om man vill säkerställa att denna inte blir utsatt för en massa hemskheter. Det handlar att man inte kan acceptera en massa hemskheter i ett civiliserat samhälle. Det är inte OK att begå sexuella övergrepp men det är inte OK att använda en annan persons felaktiga handlingar som sköld för att själv begå felaktiga handlingar. Man kan inte heller säga att man inte kan hjälpa att något pucko förföljer en person som man har medverkat till att hänga ut. Det har hänt förr och kommer att hända igen. Om inte annat så vet ni det efter att ha läst detta inlägg, eller hur?

 

Andra kriminella/högerextremister/andra suspekta grupper tar "poäng" genom detta

Jag tycker det är bra magstarkt att tungt kriminella eller nazistsympatisörer med flera ska ta någon slags poäng hos gemene man för att de ska "skydda" potentiella offer genom att hänga ut dömda brottslingar. De vill bara framstå som lite bättre och snällare än vad de är när det egentligen är samma grundläggande problem/fel som har gjort dem till dem de är som det som har gjort sexualbrottslingen till den han/hon är.

 

Sonade brott

Vårt rättssystem bygger på att man kan sona sina brott genom att ta sitt straff genom fängelse eller vård. Sedan kan man diskutera exakt hur bra det funkar i olika fall men det är ändå den grundläggande tanken med att inte bara skjuta av dömda brottslingar direkt, eller låsa in dem och slänga nyckeln. Jag tycker inte att vårt rättssystem fungerar perfekt men man måste ändå ge människor en chans till bättring. Vem är vi att peka finger åt andra människor? När människor blir utsatta för brott är det andra saker som har gått fel än bristen på uthängning! Visste ni förresten att de flesta sexualbrott begås av förstagångsförbrytare? Återigen blir uthängningen irrelevant. Och när det gäller barn.. Tror föräldrar i dagens samhälle att barnet är tryggt hela tiden och kan springa vind för våg bara för att det inte bor en dömd sexualbrottsling i kvarteret? Det låter bara naivt och konstigt. Det är bättre att lägga krutet på att förhindra återfall på sätt som fungerar än att tro att ett flygblad skulle hjälpa eller göra något bättre.

 

Minderåriga som begår övergrepp

Statistiken visar att det är ganska många minderåriga som begår sexuella övergrepp. Läs om det här. Jag är själv ett offer för en jämnårigs övergrepp och jag är ändå emot uthängning. Nå, min poäng är detta: ska vi även hänga ut dessa minderåriga om de blir dömda? De är ju också barn och det var väl barnen vi skulle skydda? Hur går detta ihop?

 

Offrens integritet

Det kanske inte är så i vartenda fall där någon döms för sexualbrott, men i många fall kan troligen offret identifieras även om hans/hennes namn är borttaget från domen som läggs ut på internet. Ska den som redan mår dåligt över att ha blivit utsatt för övergrepp dessutom behöva leva med vetskapen att alla runt omkring vet om det och vet en massa detaljer?

 

 

 

Nä nu räcker det för den här gången. Jag är alltså EMOT uthängning, om det var någon som mot all förmodan inte uppfattade det. Det handlar inte om att bortse från offrens rättigheter. Det har inget med det att göra överhuvudtaget. Det har med en massa andra saker att göra. Hur gör man förresten med någon som både är offer och förövare? Ska man trycka upp ett flygblad med ett foto på halva ansiktet, skriva ut förnamn eller efternamn och varannan siffra i telefonnumret?

Nu har jag gått och blivit indragen i ytterligare en sådan där knäpp debatt där det slutar med att någon börjar kalla mig "Emma" för de tvivlar på att jag är den jag utger mig för att vara, det vill säga en heterosexuell tjej runt 30 som har de åsikter jag har. Det känns helt bisarrt för mig att mötas av sådana kommentarer! Jag är ju jag, jag har ingen dold agenda. Anledningen att jag inte går ut med efternamn och bild etc. är för att jag inte har någon lust att blanda in t ex mina arbetsgivare och anhöriga i denna debatt. Ju mer arga människor jag stöter på, desto säkrare blir jag i detta beslut. Jag vill inte utsätta någon annan för risken att på påhoppade av människor som tror att jag våldtar barn eller försvarar handlingen att våldta barn osv.

Jag håller på att finurla på ett inlägg där jag på ett lite mer sansat och logiskt sätt redogör för varför jag tycker att det är helt befängt att olika medborgare i samhället börjar hänga ut dömda brottslingar för allmänheten. Stay tuned!

Men vad är allt det här snacket om barnpornografi, byxmyndighetsåldern, samtyckande sex mellan barn och vuxna? Där säger ju pedofilerna en del saker som jag verkligen inte håller med om/tror på.

Så kan jag känna ibland i olika debatter. Det är svårt att ha en vettig åsikt för man vet så lite om vissa saker. Min grundläggande åsikt, som inte alls har med pedofiler att göra, är att sex i allmänhet är alldeles för skuldbelagt i dagens samhälle. Till exempel ska inte en tjej som tar för sig och njuter av sex bli kallad hora. I en våldtäktsrättegång ska inte offrets kläder behöva diskuteras för att få en bild av personen i fråga. Och så vidare.

När det gäller "resten" kan jag inte säga att jag egentligen har någon klar åsikt. Det finns många olika argument och vinklar och dessutom olika individer. Det finns säkerligen personer under 15 som har samtyckande bra sex med vuxna, men långt ifrån alla. Det är väldigt svåra frågor, inte minst med tanke på just det här med skuld och skam. Barn ska minsann få vara barn och barn tänker aldrig på sex! Lite så känns det ibland. Jag tänkte mycket på sex innan jag blev byxmyndig men jag hade ingen att prata med. Rent juridiskt sett blev jag även utsatt för "våldtäkt mot barn". Så asexuell var alltså jag innan jag blev 15. Därmed säger jag inte att man ska släppa sex "fritt".

Min poäng med detta inlägg är att det är OK att vara förvirrad och osäker i dessa frågor. Det finns så mycket nyanser och så många personer som bestämt hävdar att så och så är det. Det har egentligen inget med pedofiler att göra! Det handlar om individer.

Man måste förstå att det är skillnad på att pedofiler som grupp måste få samma mänskliga rättigheter som vi andra och alla de andra frågeställningarna! Pedofiler ska inte behöva dömas som förövare utan att ha begått något brott, inte behöva bli hatade för den de har råkat födas till. Där finns det bara svart och vitt för mig. I alla de andra frågorna finns en väldig massa grå nyanser. Jag kan "försvara" pedofiler utan att hålla med om varenda pedofil individs åsikter i olika frågor. När man tänker på det är det väl egentligen inget konstigt?